Schwedische Männer-Handballnationalmannschaft
Spitzname(n) | Tre Kronor | ||
Verband | Svenska Handbollförbundet (SHF) | ||
Konföderation | Europäische Handballföderation (EHF) | ||
Ausrüster | CRAFT | ||
Trainer | Glenn Solberg[1] | ||
Co-Trainer | Martin Boquist[1] | ||
Mannschaftskapitän | Jim Gottfridsson | ||
Meiste Tore | Magnus Wislander (1191)[2] | ||
Meiste Spiele | Magnus Wislander (386)[2] | ||
| |||
Bilanz | |||
---|---|---|---|
1470[3] Spiele 896 Siege 94 Unentschieden 480 Niederlagen | |||
Statistik | |||
Erstes Länderspiel Feldhandball: Schweden 7:18 (3:9) Deutsches Reich 31. August 1934, Stockholm Hallenhandball: Dänemark 12:18 (7:6) Schweden [4][Anm. 1] 8. März 1935, Kopenhagen | |||
Letztes Spiel Feldhandball: Sowjetunion 14:13 (-:-) Schweden 22. Mai 1963, Moskau, Sowjetunion | |||
Höchster Sieg Schweden 49:16 (22:5) Australien 23. Januar 2005, Sfax, Tunesien | |||
Höchste Niederlage Sowjetunion 28:13 (12:9) Schweden [Anm. 2] 28. Juni 1979, Pula, Jugoslawien | |||
Olympische Spiele | |||
Teilnahmen | 8 von 14 (Erste: 1972) | ||
Bestes Ergebnis | Silber: 1992, 1996, 2000, 2012 | ||
Handball-Weltmeisterschaft der Männer | |||
Teilnahmen | 24 von 28 (Erste: 1938) | ||
Bestes Ergebnis | Weltmeister 1954, 1958, 1990, 1999 | ||
Handball-Europameisterschaft der Männer | |||
Teilnahmen | 13 von 14 (Erste: 1994) | ||
Bestes Ergebnis | Europameister 1994, 1998, 2000, 2002 | ||
(Stand: 2. Mai 2020) |
Die schwedische Männer-Handballnationalmannschaft vertritt Schweden bei internationalen Turnieren im Handball. Sie bestritt 1935 das erste Hallenhandball-Länderspiel überhaupt. Das Auswärtsspiel in Kopenhagen gegen die dänische Auswahl wurde mit 18:12 gewonnen.[4]
Mit vier Titeln bei Weltmeisterschaften, der Rekordanzahl von vier Titeln bei Europameisterschaften und vier Silbermedaillen bei Olympischen Spielen zählt die Mannschaft zu den erfolgreichsten der Welt. In der stärksten Zeit zwischen 1988 und 2004, als bei 16 Meisterschaften 13 Medaillen erspielt wurden, trainierte Bengt Johansson das Team.
Viele Spieler der Mannschaft erlangten weltweite Erfolge. Der Rekordnationalspieler Magnus Wislander wurde 1990 zum Welthandballer des Jahres ausgezeichnet, im Jahr 2000 kürte man ihn zusätzlich zum Handballer des Jahrhunderts.
Teilnahme an internationalen Meisterschaften und Turnieren
Halle
Weltmeisterschaft
- Weltmeisterschaft 1938:
- Weltmeisterschaft 1954: (Weltmeister)
- Weltmeisterschaft 1958: (Weltmeister)
- Weltmeisterschaft 1961:
- Weltmeisterschaft 1964:
- Weltmeisterschaft 1967: 5. Platz
- Weltmeisterschaft 1970: 6. Platz
- Weltmeisterschaft 1974: 10. Platz
- Weltmeisterschaft 1978: 8. Platz
- Weltmeisterschaft 1982: 11. Platz
- Weltmeisterschaft 1986: 4. Platz
- Weltmeisterschaft 1990: (Weltmeister)
- Weltmeisterschaft 1993:
- Weltmeisterschaft 1995:
- Weltmeisterschaft 1997:
- Weltmeisterschaft 1999: (Weltmeister)
- Weltmeisterschaft 2001:
- Weltmeisterschaft 2003: Hauptrunde
- Weltmeisterschaft 2005: 11. Platz
- Weltmeisterschaft 2007: nicht qualifiziert
- Weltmeisterschaft 2009: 7. Platz
- Weltmeisterschaft 2011: 4. Platz
- Weltmeisterschaft 2013: nicht qualifiziert
- Weltmeisterschaft 2015: 10. Platz
- Weltmeisterschaft 2017: 6. Platz
- Weltmeisterschaft 2019: 5. Platz
B-Weltmeisterschaft
- B-Weltmeisterschaft 1977: (B-Weltmeister)
- B-Weltmeisterschaft 1979: 6. Platz
- B-Weltmeisterschaft 1981: 3. Platz
- B-Weltmeisterschaft 1983: 4. Platz
Europameisterschaft
- Europameisterschaft 1994: (Europameister)
- Europameisterschaft 1996: 4. Platz
- Europameisterschaft 1998: (Europameister)
- Europameisterschaft 2000: (Europameister)
- Europameisterschaft 2002: (Europameister)
- Europameisterschaft 2004: 7. Platz
- Europameisterschaft 2006: nicht qualifiziert
- Europameisterschaft 2008: 5. Platz
- Europameisterschaft 2010: 15. Platz
- Europameisterschaft 2012: 12. Platz
- Europameisterschaft 2014: 7. Platz
- Europameisterschaft 2016: 8. Platz
- Europameisterschaft 2018:
- Europameisterschaft 2020: 7. Platz
Olympische Spiele
- Olympische Spiele 1972: 7. Platz
- Olympische Spiele 1976: nicht qualifiziert
- Olympische Spiele 1980: nicht teilgenommen
- Olympische Spiele 1984: 5. Platz
- Olympische Spiele 1988: 5. Platz
- Olympische Spiele 1992:
- Olympische Spiele 1996:
- Olympische Spiele 2000:
- Olympische Spiele 2004: nicht qualifiziert
- Olympische Spiele 2008: nicht qualifiziert
- Olympische Spiele 2012:
- Olympische Spiele 2016: 8. Platz
World Cup
- World Cup 1971: 5. Platz
- World Cup 1974: 8. Platz
- World Cup 1979: 8. Platz
- World Cup 1984: 4. Platz
- World Cup 1988: 3. Platz
- World Cup 1992: 1. Platz
- World Cup 1996: 1. Platz
- World Cup 1999: 3. Platz
- World Cup 2002: 5. Platz
- World Cup 2004: 1. Platz
- World Cup 2006: 3. Platz
- World Cup 2010: 2. Platz
Supercup
- Supercup 1979: 6. Platz
- Supercup 1981: 6. Platz
- Supercup 1983: 5. Platz
- Supercup 1985: 8. Platz
- Supercup 1987: 6. Platz
- Supercup 1989: 5. Platz
- Supercup 1991: 3. Platz
- Supercup 1993: 1. Platz
- Supercup 1995: 3. Platz
- Supercup 1998: 5. Platz
- Supercup 1999: 3. Platz
- Supercup 2001: 3. Platz
- Supercup 2003: 3. Platz
- Supercup 2005: 1. Platz
- Supercup 2007: 2. Platz
- Supercup 2009: 3. Platz
- Supercup 2011: 2. Platz
- Supercup 2013: 3. Platz
- Supercup 2015: nicht teilgenommen
Ostseepokal
- Osteseepokal 1968: 6. Platz
- Osteseepokal 1969: 6. Platz
- Osteseepokal 1970: 2. Platz
- Osteseepokal 1971: 6. Platz
- Osteseepokal 1972: 4. Platz
- Osteseepokal 1973: 7. Platz
- Osteseepokal 1974: 5. Platz
- Osteseepokal 1976: 4. Platz
- Osteseepokal 1977: 6. Platz
- Osteseepokal 1979: 5. Platz
- Osteseepokal 1980: nicht teilgenommen
- Osteseepokal 1981: nicht teilgenommen
- Osteseepokal 1985: 6. Platz
- Osteseepokal 1986: nicht teilgenommen
- Osteseepokal 1987: 4. Platz
- Osteseepokal 1989: nicht teilgenommen
Weitere Turnierteilnahmen
(Auswahl)
- Karpatenpokal 1969: 2. Platz
- Karpatenpokal 1972: 5. Platz
- Karpatenpokal 1984: 5. Platz
- Trophäe Jugoslawiens 1977:
- Trophäe Jugoslawiens 1979: 6. Platz
- DHV-Länderpokal 1978: 6. Platz
- DHV-Länderpokal 1981: 5. Platz
- DHV-Länderpokal 1982: 4. Platz
- Vorolympisches Turnier 1987 (Seoul):
- Vorolympisches Turnier 1991 (Granollers): 6. Platz
- Vorolympisches Turnier 1995 (Atlanta): 1. Platz
- Vorolympisches Turnier 1999 (Sydney):
Feld
Weltmeisterschaft
- Weltmeisterschaft 1938: 4. Platz
- Weltmeisterschaft 1948: (Weltmeister)
- Weltmeisterschaft 1952:
- Weltmeisterschaft 1955: 4. Platz
- Weltmeisterschaft 1959:
- Weltmeisterschaft 1963: nicht teilgenommen
- Weltmeisterschaft 1966: nicht teilgenommen
Olympische Spiele
- Olympische Spiele 1936: nicht teilgenommen
Auszeichnungen
- Jerringpreis 1990
- Svenska-Dagbladet-Goldmedaille 1998
- Schwedens Sportmannschaft des Jahres 1999 und 2002
Nationalspieler und -trainer
Spieler
Für die Nationalauswahl spielten bisher 577 Spieler.[2][Anm. 3]
Rekorde
Rekordspieler | |||||
---|---|---|---|---|---|
Zeitraum | |||||
Pl. | Name | Spiele | Position | von | bis |
1 | Magnus Wislander | 386 | Rückraum Mitte | 1982 | 2004 |
2 | Ola Lindgren | 375 | Rückraum links | 1982 | 2003 |
3 | Staffan Olsson | 358 | Rückraum rechts | 1982 | 2004 |
4 | Tomas Svensson | 331 | Torhüter | 1985 | 2008 |
5 | Per Carlén | 327 | Kreisläufer | 1978 | 1996 |
6 | Magnus Andersson | 310 | Rückraum Mitte | 1984 | 2003 |
7 | Mats Olsson | 292 | Torhüter | 1978 | 1997 |
8 | Erik Hajas | 281 | Linksaußen | 1984 | 1997 |
9 | Stefan Lövgren | 269 | Rückraum Mitte | 1993 | 2006 |
10 | Johan Petersson | 250 | Rechtsaußen | 1993 | 2008 |
11 | Kim Andersson | 240 | Rückraum rechts | 2001 | 2019 |
12 | Pierre Thorsson | 237 | Rechtsaußen | 1988 | 2000 |
13 | Peter Gentzel | 227 | Torhüter | 1992 | 2008 |
14 | Jonas Källman | 223 | Linksaußen | 2001 | 2017 |
15 | Martin Boquist | 219 | Rückraum links | 1996 | 2008 |
16 | Claes Hellgren | 211 | Torhüter | 1976 | 1988 |
17 | Jonas Larholm | 210 | Rückraum Mitte | 2001 | 2014 |
Thomas Sivertsson | 210 | Kreisläufer | 1992 | 2002 | |
19 | Sten Sjögren | 200 | Rückraum rechts | 1978 | 1991 |
20 | Robert Arrhenius | 194 | Kreisläufer | 1998 | 2011 |
Robert Hedin | 194 | Rückraum links | 1988 | 1998 | |
22 | Björn Jilsén | 189 | Rückraum links | 1982 | 1991 |
23 | Tobias Karlsson | 180 | Kreisläufer | 2006 | 2016 |
24 | Niclas Ekberg | 176 | Rechtsaußen | 2008 | 2019 |
25 | Martin Frändesjö | 165 | Linksaußen | 1994 | 2004 |
Ljubomir Vranjes | 165 | Rückraum Mitte | 1996 | 2007 | |
27 | Fredrik Petersen | 155 | Linksaußen | 2003 | 2016 |
28 | Mattias Andersson | 150 | Torhüter | 1998 | 2016 |
29 | Dalibor Doder | 146 | Rückraum Mitte | 1998 | 2012 |
Dan Eriksson | 146 | 1968 | 1978 | ||
Stand: 9. Mai 2020 |
Rekordtorschützen | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Zeitraum | ||||||
Pl. | Name | Tore | Position | ∅ | von | bis |
1 | Magnus Wislander | 1191 | Rückraum Mitte | 3,09 | 1982 | 2004 |
2 | Stefan Lövgren | 1161 | Rückraum Mitte | 4,32 | 1993 | 2006 |
3 | Per Carlén | 1026 | Kreisläufer | 3,14 | 1978 | 1996 |
4 | Erik Hajas | 993 | Linksaußen | 3,53 | 1984 | 1997 |
5 | Björn Jilsén | 955 | Rückraum links | 5,05 | 1982 | 1991 |
6 | Staffan Olsson | 921 | Rückraum rechts | 2,57 | 1982 | 2004 |
7 | Magnus Andersson | 919 | Rückraum Mitte | 2,96 | 1984 | 2003 |
8 | Kim Andersson | 824 | Rückraum rechts | 3,43 | 2001 | 2019 |
9 | Johan Petersson | 815 | Rechtsaußen | 3,26 | 1993 | 2008 |
10 | Niclas Ekberg | 718 | Rechtsaußen | 4,08 | 2008 | 2019 |
11 | Jonas Källman | 646 | Linksaußen | 2,90 | 2001 | 2017 |
12 | Jonas Larholm | 637 | Rückraum Mitte | 3,03 | 2001 | 2014 |
13 | Pierre Thorsson | 558 | Rechtsaußen | 2,05 | 1988 | 2000 |
14 | Sten Sjögren | 506 | Rückraum rechts | 2,53 | 1978 | 1991 |
15 | Martin Boquist | 496 | Rückraum links | 2,26 | 1996 | 2008 |
16 | Ola Lindgren | 477 | Rückraum links | 1,27 | 1982 | 2003 |
17 | Björn Andersson | 460 | 4,04 | 1969 | 1978 | |
Thomas Sivertsson | 460 | Kreisläufer | 2,19 | 1992 | 2002 | |
19 | Martin Frändesjö | 456 | Linksaußen | 2,76 | 1994 | 2004 |
20 | Ljubomir Vranjes | 451 | Rückraum Mitte | 2,73 | 1996 | 2007 |
21 | Dalibor Doder | 429 | Rückraum Mitte | 2,94 | 1998 | 2012 |
22 | Fredrik Petersen | 426 | Linksaußen | 2,75 | 2003 | 2016 |
23 | Lennart Eriksson | 402 | linker Rückraum | 3,62 | 1965 | 1973 |
24 | Robert Arrhenius | 379 | Kreisläufer | 1,95 | 1998 | 2011 |
25 | Marcus Ahlm | 368 | Kreisläufer | 3,20 | 1999 | 2008 |
26 | Andreas Nilsson | 341 | Kreisläufer | 2,42 | 2008 | 2020 |
27 | Robert Hedin | 333 | Rückraum links | 1,72 | 1988 | 1998 |
28 | Claes Ribendahl | 328 | Rückraum links | 3,15 | 1976 | 1983 |
29 | Kjell Jönsson | 326 | Rückraum Mitte | 3,08 | 1953 | 1965 |
30 | Mattias Zachrisson | 305 | Rechtsaußen | 2,38 | 2009 | 2019 |
Stand: 9. Mai 2020 |
Kader
Kader WM 2021 | |||
---|---|---|---|
Nr. | Name | Position | Verein |
1 | Peter Johannesson | Torhüter | TBV Lemgo |
12 | Andreas Palicka | Torhüter | Rhein-Neckar Löwen |
16 | Mikael Aggefors | Torhüter | Aalborg Håndbold |
2 | Jonathan Carlsbogård | Rückraum links | TBV Lemgo |
5 | Max Darj | Kreisläufer | Bergischer HC |
7 | Jack Thurin | Rückraum rechts | IFK Skövde HK |
8 | Alfred Jönsson | Rückraum links | TSV Hannover-Burgdorf |
11 | Daniel Pettersson | Rechtsaußen | SC Magdeburg |
15 | Hampus Wanne | Linksaußen | SG Flensburg-Handewitt |
18 | Fredric Pettersson | Kreisläufer | Montpellier Handball |
19 | Felix Claar | Rückraum Mitte | Aalborg Håndbold |
22 | Lucas Pellas | Linksaußen | Montpellier Handball |
24 | Jim Gottfridsson | Rückraum Mitte | SG Flensburg-Handewitt |
26 | Linus Persson | Rückraum rechts | US Ivry HB |
27 | Oskar Sunnefeldt | Rückraum links | THW Kiel |
28 | Jonathan Edvardsson | Rückraum Mitte | IK Sävehof |
33 | Lukas Sandell | Rückraum rechts | Aalborg Håndbold |
62 | Valter Chrintz | Rechtsaußen | Füchse Berlin |
66 | Anton Lindskog | Kreisläufer | HSG Wetzlar |
Trainer | ||
---|---|---|
Glenn Solberg | Trainer | |
Martin Boquist | Co-Trainer |
Erweiterter Kader | |||
---|---|---|---|
Name | Position | Verein | |
Tobias Thulin | Torhüter | SC Magdeburg | |
Josip Cavar | Torhüter | SønderjyskE Håndbold | |
Niklas Kraft | Torhüter | Ystads IF HF | |
Jerry Tollbring | Linksaußen | Rhein-Neckar Löwen | |
Emil Mellegård | Linksaußen | HSG Wetzlar | |
Andreas Nilsson | Kreisläufer | KC Veszprém | |
Jesper Nielsen | Kreisläufer | Rhein-Neckar Löwen | |
Kassem Awad | Kreisläufer | HK Malmö | |
Niclas Ekberg | Rechtsaußen | THW Kiel | |
Jonas Samuelsson | Rechtsaußen | Aalborg Håndbold | |
Simon Jeppsson | Rückraum links | HC Erlangen | |
Philip Henningsson | Rückraum links | HSG Wetzlar | |
Jesper Konradsson | Rückraum Mitte | Skjern Håndbold | |
Linus Arnesson | Rückraum Mitte | Bergischer HC | |
Olle Forsell Schefvert | Rückraum Mitte | HSG Wetzlar | |
Andreas Cederholm | Rückraum rechts | TBV Lemgo | |
Jack Thurin | Rückraum rechts | IFK Skövde HK |
Stand: 17. Dezember 2020
Ehemalige Nationalspieler
(Diese Liste enthält eine Auswahl von Spielern, die in den Abschnitten zuvor nicht genannt sind.)
- Jörgen Abrahamsson
- Bo Andersson
- Robert Andersson
- Thomas Augustsson
- Göran Bengtsson
- Gösta Carlsson
- Per Carlsson
- Magnus Cato
- Lennart Ebbinge
- Jonas Ernelind
- Mats Fransson
- Mathias Franzén
- Mattias Gustafsson
- Tomas Gustafsson
- Göran Hård af Segerstad
- Johan Jakobsson
- Magnus Jernemyr
- Pär Jilsén
- Andreas Larsson
- Jesper Larsson
- Jan Lennartsson
- Mats Lindau
- Henrik Lundström
- Christer Magnusson
- Roman Marciniak
- Peter Olofsson
- Olle Olsson
- Basti Rasmussen
- Sebastian Seifert
- Danny Sjöberg
Trainer
Als Trainer der Auswahl fungierten bislang zwölf unterschiedliche Personen bzw. Gespanne:[5]
Trainer-Historie | |||||
---|---|---|---|---|---|
(1.) | Herbert Johansson (1938–1948) | ||||
(2.) | Curt Wadmark (1948–1967) | ||||
(3.) | Roland Mattsson (1967–1974) | ||||
(4.) | Bertil Andersén (1974–1979) | ||||
(5.) | Ingemar Eriksson (1979–1980) | ||||
(6.) | Caj-Åke Andersson (1980–1982) | ||||
(7.) | Roger Carlsson (1982–1988) | ||||
(8.) | Bengt Johansson (1988–2004) | ||||
(9.) | Ingemar Linnéll (2004–2008) | ||||
{ | (10.) | Ola Lindgren | (2008–2016) | } | |
Staffan Olsson | |||||
(11.) | Kristján Andrésson (2016–2020) | ||||
(12.) | Glenn Solberg (seit 2020) | ||||
Stand: 29. April 2020 |
Weblinks
Anmerkungen
- ↑ Das Spiel war das erste Hallenhandball-Länderspiel weltweit.
- ↑ Am 22. November 1987 gab es beim 19:34 (10:14) in Wuppertal ebenfalls eine Niederlage mit 15 Toren Unterschied.
- ↑ Stand: 4. Februar 2020
Einzelnachweise
- ↑ a b Daniel Vandor: Solberg ersätter Andrésson som förbundskapten efter EM 2020. In: handbollslandslaget.se. Svenska Handbollslandslaget, 26. März 2019, abgerufen am 29. April 2020 (schwedisch).
- ↑ a b c Spelarstatistik. In: handbollslandslaget.se. Svenska Handbollslandslaget, abgerufen am 29. April 2020 (schwedisch).
- ↑ Landskamper. In: handbollslandslaget.se. Svenska Handbollslandslaget, abgerufen am 29. April 2020 (schwedisch).
- ↑ a b Die Handball Geschichte. (PDF; 607 kB) In: habapix.ch. Hanballpraxis habapix.ch, abgerufen am 29. April 2020 (Chamorro): «1935 Die Länderspiel-Premiere in der Halle bestritten Dänemarks Männer gegen die Schweden.»
- ↑ Ulf Jarevik: Caj-Åke, Ragge och Benga – här är tidigare svenska förbundskaptener. Svenska handbollslandslaget är ett av Sveriges mest folkkära – och dess förbundskaptener likaså. I alla fall när det går bra... In: sydsvenskan.se. Sydsvenskan, abgerufen am 29. April 2020 (schwedisch).